Igår var jag i Västerås och blev magnetröntag i vänster axel. Ingen vidare trevlig upplevelse.
Min axel blev stabiliserad i en manick och fastbunden, sen fick jag åka in i en tunnel. Taket på tunneln var ca 5 cm från mitt ansikte. Jag har en aning cellskräck, så jag tog det säkra före det osäkra och blundade hela tiden.
Det är tur att jag har mediterat så mycket, även om det är längesen. Jag visualiserade att jag låg på en blomsteräng med hela himlen ovanför mig och lite träd vid sidorna så det blev lite balans.
Sen visualiserade jag mammas röst när hon brukade ringa upp mig. Jag kunde “höra” den och det hjälpte.
Det tog ca 5 min så var min andning ganska normal.
Röntgensessionerna var ca 3 min, sen stängde han av och prata lite och frågade om det gick bra.
Men en gång gick det betydligt längre tid och då började jag fingra lite på larmknappen, men jag höll ut. Han hade fått telefon och inte hunnit stänga av oljudet/röntgen.  Nu är det iallafall gjort och om nån vecka får jag reda på resultatet.
Efteråt åkte vi till Jula, käkade och köpte en brödrost. Den gamla har blivit äcklig. Det är några år sen vi rostade sist och nu har jag blivit sugen på rostat bröd med ost. Så det åt vi till frukost idag.  Nåja, jag åt nog en hel del rostade mackor igår också =)

Idag åkte vi på Ö&B för att köpa en motorvärmare till min bil. När vi ändå var i krokarna åkte vi till DollarStore först och handlade lite grejer. Det var riktigt roligt att kolla kvittot efteråt. En hel radda med 10kr grejer. Så himla billigt.

Blev även en motorvärmare på Ö&B och så passade vi på att käka hamburgare när vi ändå var där. Dom är supergoda.
Ja, så gick den här dagen.

Den boken har jag precis börjat läsa nu. Tänkte inte läsa den, men nyfikenheten tog över.
Anna Wahlgren kom ju med sin stora barnabok när mina barn var i uppväxtåldern.
Jag minns inte om jag köpte boken, men jag läste ju tidningarna och hörde det som sades om den. Läste intervjuer med henne och jag höll absolut inte med i något avseende.
Minns att i en intervju sa hon att när hon skrev på boken låste hon in sig i badrummet med skrivmaskin och en flaska whiskey. Jag tänkte i mitt stilla sinne: “Vad gott kommer ut ur en alkoholhjärna, som främjar barn”

Jag har liksom inte genom åren förstått att hon fått sån genomslagskraft med den boken, men tydligen gick alla föräldrar på det. Kanske var det lättaste sättet. Och då kan man ju fundera över hur dessa barn som blev fostrade efter hennes bok har det idag. Vad jag vet så är väl boken fortfarande populär.
Hur ser den generationen ut idag? Som blev fostrade efter Anna Wahlgrens bok!

Jag var gammaldags jag, läste Spock och lyssnade på sunda förnuftet.

Nytt år, nya förväntningar. På årets första dag satte det igång att snöa ett bra tag…….åhhh äntligen vinter trodde jag, men icke sa nicke. Idag har det spöregnat, varit förbaskat kallt och ingen snö kvar.

5000 fåglar har ramlat ner från skyn nånstans i världen. Mayaprofetian tror somliga. Kan man tro om man läste om jordskredet utanför Trondhjem igår också. Konstiga saker händer.

Men annars är det som förr. Folk i media går in för att smutskasta alla dom kommer åt.
Noomi Rapace t ex. Hon pratar om dirthy salt i en pratshow och genast har hon blivit en patetisk drogare. Samtidigt visar dom några inte så speciellt snygga bilder på henne när hon gjort illa foten och får hjälp ut i bilen.
Jag såg inslaget där hon var på pratshowen på You Tube. Hon var helhärlig. Jag tycker det är så himla roligt att det går så bra för henne “over there”. Ska absolut se nya Sherloc Holmes.

Juholt stackarn, kämpar och kämpar, men i motvind. Han får fanken ingen chans att visa vad han duger till. Ett förbannat misstag och han är körd.  Det är rena häxjakten. Nu kan ju inte jag avgöra om han är duktig eller inte.

Kan ingen skjuta in lite positiv energi i mediavärlden, för just nu är den bara negativ. Allt går ut på att avslöja och sparka på allt och alla.

God journalistik? ha ha

Japp, jag har börjat släktforska och har blivit helt begeistrad av det. Pappa och jag gick ihop om ett års medlemsskap i Ancestry World Wide, då vi har släkt i Amerika, men vem har inte det. Min farfar bodde där i 20 år.

Svenskättlignar till oss som bor i Amerika  har släktforskat så jag har farfars släktträd som går ända bak till 1500 talet och längre går kanske inte att komma, men man kan ju försöka.

Sen finns det ju så många grenar man vill forska i, på farmors sida till exempel.
Och så är jag nyfiken på mammas släkt också och tänkte kika lite på det också, men jag känner att jag behöver hjälp, så jag har gått med i en släktforskarförening och också anmält mig till en kurs på ett studieförbund som börjar i januari nångång.

Tänk att man kan bli så begeistrad. Det här hittade vi på farfar. Ett registreringskort till första världskriget, med hans namnteckning. Spännande. Farfar föddes 1878, emigrerade till Amerika när han var ca 20 och bodde där i ca 20 år, kom hem till Skåne, skaffade en lite gård, skaffade en piga. Gjorde henne med barn tre gånger, och var sen tvungen att gifta sig med henne så inte gubbarna i byn var tvungna att ta hand om henne och barnen. Romantiskt värre. Farmor var ca 20 år yngre än farfar.

Jag har även en misstanke att vi härstammar från Snapphanarna, men har inte kommit dithän än.

Finns det överhuvdtaget någon som har genomskådat Alexander Bard. Jag har.
Han provocerar Robin att ta fram sin aggresivitet och sitt djävlar anama. Det är så tydligt.
Dom som kan läsa av ögon, kan se det hos Alexander Bard.

Alexander Bard vill se Robin i Globen, så är det bara.

Det sägs ju att hypokondri och psykosomatiska sjukdomar sitter i huvudet. Att man tänker sig sjuk.
Jag är själv till viss del hypokondriker, men jag försöker motarbeta det och jag lyckas i dom flesta fall.

Läser en bok nu som uppmanar till att försöka tänka tvärtom. Vi har ju hört allt som oftast att vi ska tänka positivt för då mår vi bättre och det är ju sant. Men när man får t ex ont i bröstet av nån onaturlig anledning så är ju första tanken att det är hjärtat som bråkar.
Jag har artros i bröstryggen och väldigt ofta ont i bröstet. Jag vet det, och rusar inte iväg till läkaren så fort jag får ont. Jag får intala mig själv att det är artrosen och inget annat och så får jag inrätta dagsrutinen efter det. Och det går över. Förutom för nån vecka sen, då jag fick vansinningt ont i bröstet när jag andades. Efter två dygn ringde jag 1177 som tyckte jag skulle åka till akuten. Där misstänkte dom propp i lungorna och gjorde magnetröntgen. Jag var inte sjuk.
Tänkte att det var artrosen som bråkade, men efter några dagar blev jag ordentligt förkyld. Så det var nog en kombination av förkylning och artros.
Ledsen blev jag över förkylningen för min ena son med familj skulle övernatta här för vidare färd norröver och jag såg jättemycket fram mot det. Dom har två små barn, varav ena är några månader så jag tyckte det var onödigt att dom skulle bli smittade. Jag gav mig katten på att bli frisk innan dom kom, två dagar senare. Och det blev jag, nåja, nästan frisk iallafall. Hostan satt i, men inte så farligt. Dan innan dom kom var jag någorlunda frisk, ingen förkylning, snuva eller varken ont i hals eller huvud. Men däremot i vänster ben. Det kändes som det skulle gå av. Många sa åt mig att ringa 1177 för det kunde va en propp (hmmm) men jag brydde mig inte om det. Jag skulle va frisk och alert när dom kom.

Och det var jag.

Tyvärr verkar det som om jag har den där bakterien Mycoplasma som det står om i tidningen idag. Samma symtom. En tiondel utvecklar lunginflammation. Inkubationstiden är 1-2 veckor. Jag tänker på mina små barnbarn.
Förhoppningsvis hade jag inte kvar bakterien.

Sensmoralen av det här inlägget är att att man kan vända på orden hypokondri och psykosomatiskt. Göra dom positiva. Låter knepigt, men lät bättre i boken jag läste.

Det här ska vi äta till middag idag. Jag är inte riktigt nöjd med smaken, men är säker på att Bosse kommer att tycka det är jättegott.
När man har varit husmor så länge som jag så har man lite svårt för att prova nya saker och nya smaker på sin husmanskost. Iallafall jag tycker att den ska smaka som den alltid har gjort.
Men man måste variera sig lite ibland.

I ugnen har jag en tjärknul av en Oxbog. Har aldrig gjort tjärknul förut och det är kanske knasigt att börja med en köttbit som jag inte vet att någon annan har gjort tjärknul på. Men va sjutton, man måste ju våga. Det kan inte bli annat än misslyckat och då får jag försöka igen, med en mer traditionell köttbit. Men jag tror nog det blir bra.

Kväller: Det blev jättegott.

Jag ser att det blivit lite strul med inläggen här. Dom har blivit lite huller om buller och jag har ingen aning om hur man ändrar det så det blir rätt, men det kanske inte behövs.

Så ser jag att vissa syns datum på, men inte andra. Ska se om jag kan fixa till det åtminstonde.
Det känns knepigt att stiga upp så tidigt, enligt klockan steg jag upp halv sju, men egentligen var hon halv åtta.
Vintertiden har börjat.

Jag testade att lägga in förra inlägget från min iPad och det gick jättebra. Sen skulle jag testa med bild också, men det ville den inte så jag klickade på “Save and Preview” men då blev den knäpp. Nu kommer jag inte ens in på BlogPress längre.
Fast det löser sig väl så småningom, i annat fall får jag väl kontakta en apple expert, min yngsta son.